Ferrari F50

1995 - 1997



Antal F50 i Sverige: 2 st i jan-08.

50-års jubileum

Ferrari F50 är en direkt efterföljare till F40. Den togs fram för att fira Ferraris 50-års jubileum och därav namnet. När hela von Braun Sports Cars personal hade rest ned till Maranello 1997 för att deltaga i 50 års jubiléet, så stod de sista bilarna kvar på produktionsgolvet jämte den vanliga produktionslinan inne på fabriken. Självklart fashinerades alla av bilen som såg såpass kaxig ut med sitt tak monterat, men också fick igång drömmar om vind i håret som öppen bil.

Arv från F1

Bilen har en direkt konsturktion som härstammar ifrån F1 med en Monocoque där motor & växellådspaket i magnesium är direkt bärande för de bakre hjulupphängningarna. Motorn är en 4.7 liters V12:a utan överladdning som är utvecklad ifrån den 3.5 liters V12:a som användes i 1992 års Ferrari F92 Formula One bil. Hela karossen är gjord i kolfiber med sandwich konstruktion i stora delar av karossens partier. Interiören känns betydligt modernare i F50 än F40 och har en blandning av olackerad blank kolfiber, mocka på instrumentbräda och skinn/alcantara i stolar. I övrigt av är hela kupén tom på lyx och knappar och på golvet sitter det limmade gummimattor direkt på kolfibern i monocoquens botten. Redan vid utvecklingen av F50 experimenterades det med ett sekventiellt växellådssystem som senare skulle komma att kallas "F1". Det blev dock inte använt utan presenterades först i slutet av 1997 för första gången på Ferrari 355.

En bil för lite

F50 tillverkades i 349 exemplar. Ferraris uppfattning var att man kunde sälja 350 bilar. Enligt Ferraris talesman Antonio Ghini menade man att " Ferrari är ett kulturellt fenomén, ett monument att bevara. Det måste alltid finnas en större efterfrågan än tillgång, alltså tillverkar vi bara 349 st bilar".

Racing med F50GT

Ferrari F50 kom aldrig att tävla i något sammanhang men motorn hade redan 1994 använts till supersportvagnen F333SP som tävlade i den amerikanska IMSA serien fram tills 2000. I mars 2000 erbjöd Ferrari alla samlare att beställa en F333SP för USD 650 000 ex works. Ingen skandinav hade intresse av detta. Det gjordes även tre prototyper med upptrimmade F50GT avsedda att tävla i GT1 klassen. Projektet lades dock ner och man fokuserade istället helt på F1.

Färgval och produktionstal

Rosso Corsa (Röd) : 302 st

Giallo Modena (Gul) : 31 st

Rosso Barchetta (Mörk röd) : 8 st

Argento Nurburgring (Silver) : 4 st

Nero Daytona (Svart) : 4 st

Tekniset tiedot